Regler

Webinfo

Öldiskussion

Ölpoesi

Ölskoj

Örebro

Historik
1900-talet  2000-talet 
2010  2011  2012  2013  2014  2015  2016  2017  2018  2019
2020  2021  2022  2023 2024

 

Akademins månadsträff på Bishop Arms den 3 februari 2010 var en härlig kväll. Vi bänkade oss i biblioteket på Magnus inrådan och där blev det nördigt öl-snack någe nog, varefter gänget byggdes på. En fantastisk kväll, med massor med goda skratt och öl…
Närkes Vintermörker på fat smakade mycket bra, med mjuka kaffetoner och beska. Sedan bar det av med IPor, Ales och Barley Wines.
Hercules IPA från Great Divine fick PO att vitsa till det med -”Ikväll har vi haft det Herr-kul”. På den nivån var det hela kvällen.
Vi diskuterade öl med Magnus och han avslöjade att han planerar en mikrobryggning i Oppigårds nya lab-brygg-verk. Han ville gärna ha med akademin där och brygga personligt öl. Då föddes iden om en Ängsklocka Ale, från Dala Öl Akademi. Fler idéer?  
Den helt suveräna kvällen avslutades sippande på Stormaktsportern från Näääärkes kulturbryggeri. Det som återstod när vi bröt upp var Kaggen och Utopia. Men det blir fler BA-träffar…

Vi samlades klockan 15 den 14 mars 2010 hemma hos Leif i Borlänge för en special-special-provning.
Stämningen var så tät att luften kunde skäras med kniv, när vi satt oss till bords. 8 nyfikna personer, som fått möjligheten till en helt unik provning av öl. På bordet stod 4 flaskor. 3 stycken ordinära ölflaskor från Skotska BrewDog, men med ett fantastiskt innehåll av ”Intergalactic fantastic oak aged stout”. Bredvid ståtade en kopparskinande skapelse från Samuel Adams. En 72 cl flaska för 1290 kronor med 27% alkoholstyrka, kallad Utopia. Med darrande händer tog vi oss an att måtta upp av de två sorterna. Sedan vidtog ett doftande och smackande. De två ölen hörde till olika världar, men hade en hel del gemensamt.
Tokyo hade en kaffe-brun färg, doftade russin/mandel och smakade av kaffe/choklad/vanilj. Den var till att börja med lite inbunden, men öppnade sej mer och mer, för att slutligen blomma ut, till och med för mycket för en del smaklökar.
Samuel Adams Utopia var Mahogny-brun, doftade Madeira/aprikos och smakade ljuvligt av  Bourbon/Madeira/rök/marsipan. En helt fantastisk dryck, som man aldrig ville att skulle ta slut. P-O fick en förnimmelse av flydda tiders rödbetsvin. Vilket vi andra ställde oss något frågande till.
Jag tittade inte på klockan, men uppskattar att provningen av dessa 17 cl tog drygt en timme. Tiden stod still.

Foto: Lasse Wängermark  

Onsdag 7 april 2010 samlades vi på Pitchers för vår månadsträff och efter ett tag anslöt även Lars Lind med Taylan (ägaren till Pitchers). Dom hade varit i Lars källare. Efter några öl, bland annat Mikkellers Stateside IPA (mycket skön grön humlabeska), Kloeke Blonde från De Struise , Skull Splitter från Orkney Brewery och Podge Belgian Stout från Alvinne, samt diskussioner om VIP-kort på Pitchers, vilket skall ge 20% rabatt, så enades vi om att köra en ölprovning från Taylans specialsortiment.
Det blev en av dom ljuvligaste provningarna vi 8 upplevt. 4 vinglas per person samt ett vattenglas plockades fram och ölen korkades upp och fördelades av allas vår L.L.
·         Ale Smith IPA, rankad som världens främsta IPA på Rate Beer. Med en doft som man kan sälja på parfymflaska. Djup lite syrlig beska med persiko och citrus-toner. Leif höjde glaset och gav den 15 poäng.
·         Three Floyd Behemoth Barley Wine, med den gräsliga etiketten, blev undertecknads favorit. Kraftig doft av, som jag och Edmund kom fram till var syrliga aprikoser. Komplex sötma och beska slingrande sej om varandra. Inte var dag man dricker något från detta bryggeri. Religiös känsla.
·         Mikkeller Beer Geek Brunch Weasel (Islay Edition), Imperial Outmeal Stout bryggd av Mikkeller hos Nøgne Ø. Denna innehåller världens dyraste kaffe, vilket skördas genom att ta reda på bajs från ett sydöstasiatiskt vessle-katt-djur, som är den enda som kan skilja ut kaffebönorna av den allra högsta kvaliten. Ölet har sedan lagrats på i detta fall Caol Ila-fat. Kaffe-whisky-doften känns på långt håll när man lyfter glaset. Smaken är ytterst subtil, men kraftig och fyller varje liten hålighet i huvudet.
·         Mikkeller Barrelaged Black, är en Imperial Stout bryggd av Mikkeller hos De Proef Brouwerij. Den är skandinaviens för närvarande starkaste öl (17,5%). Denna var lagrad på fat som innehållit fransk Whisky. Den är en riktig bomb, som exploderar i munnen och lämnar den stackars provaren med en enorm eftersmak att tämja.
Mycket nöjda med kvällen skildes vi åt och man ser redan fram mot nästa besök hos Taylan och hans far på Pitchers. Fler intressanta öl kommer att dyka upp lovar dom. Vi fick även träffa en av de anställda, nämligen Tores grabb Johan. Han och 3 nya medlemmar anslöt till föreningen.

Den 13 april 2010 i ett 1600-tals källarvalv i Falun samlades vi 9 stycken blandade öl-intresserade, för att genomföra en liten provning av årets utbud av påsköl samt en uppvärmningsöl. Glasen och flaskorna togs fram och värdarna Anders och Zeke försökte styra det hela.
Påsköl har inte rykte om sej att vara några kvalitetsöl. Men eftersom vi är ivriga att undersöka alla former av öl, så tog vi oss ann uppgiften med gott humör och doft och smak-referenserna haglade snart i valvet, "Trött citrus", "Något för de hemlösa", "Lyxig bil med plastinredning", "Plåster-öl", "Ammoniaktig", "Gustavsbergsdoft", "Italiensk cykelslang".
Det hela avslutades med en dansk höjdare och vi kunde nöjda packa ihop och dom som hade tid följde med Taylan till McPit för vidare öl-äventyr.

Ölakademins månadsmöte för maj hölls den 5 maj 2010 på Pitcher's. Mest beroende på att det är där Dalarnas bästa ölutbud finns.
P-O hade dock bänkat sej på Bishop Arms, men kallades med ett snabbt telefonsamtal till våra stambord. I och med detta var vi 9 stycken + en hang-around och smakråd i form av undertecknads fru Ingalill. Stämningen steg snabbt till den angenäma nivå som vi brukar ha på våra möten. Några öl ur det rika utbudet intogs samtidigt som vår master of taste Lars Lind bläddrade fram och åter i specialölsortimentspärmen. Målet var att få till en lika spektakulär provning som föregående månadsmöte. Till slut presenterade Lars sina idéer om ett Dark Force-tema och det föll de flesta på läppen. De andra fick en smakupplevelse som satte goda spår för all framtid. I glasen;   
1. Dark Force från norska Haandbryggeriet. En sällsynt vetestout, som doftade läder och smakade skidvalla m.m. skulle visa sig få övermäktiga motståndare i denna provning. 
2. Podge Bourgogne Barrel Oak Aged Imperial Stout från Alvinne, har lagrats länge på franska vinfat, vilket gav en doft av honung och en syrligt vinös smak av bland annat vingummi. Smaken påminde en hel del om De Molens öl och det är ju inte illa. 
3. Den ekfatslagrade Black Tie Imperial Stout från Mikkeller hade en doft av vaniljchoklad och en underbar träaktig beska med smak av kryddnejlika och kakao. Den höga viskociteten gav upphov till hypnotiserande skummönster i glaset. 
4. Mikkeller Barrel Aged Black är en systerbrygd till den vi provade förra månaden. Men denna är lagrad på en annan fransk whiskys fat. Men som sin syster håller den 17,5 % i alkoholstyrka. Något som endast förstärkte den enorma mörka kraften i ölet, som enligt undertecknads enkla åsikt hade en komplex doft av bland annat chokladkörsbär. Smaken innehöll bland mycket annat rökig marsipan. 
Att poängsätta dessa öl låter sej svårligen göras. Dom ligger så långt ovanför ”vanliga öl”. Därför nöjde vi oss med samlade utlåtanden och var och en fick utse sin favorit. Detta blev en kamp mellan de svarta kämparna från Mikkeller, vilken slutade 4-5. Jämnt och trevligt. Även om denna exklusiva provning på Pitchers Sportpub inte nådde ända upp till april månads religiösa upplevelse, så var det en upprymd vandring bland de mörka krafterna. Som vanligt hade vi trevligt och Edmund försökte sej på att axla Erik Lasses mantel, genom att leverera mer eller mindre rumsrena och ihågkomna vitsar. Gustav klagade på att lösgommen trilskades i de djupa svarta smakerna, varpå vi stämde upp i Ljusbergs travesti Lån mig tänder. http://www.youtube.com/watch?v=EcVTa2LOif8
Som avslutning på detta kalas drog vi två snabba provningar av blandade öl, som vår värd Taylan fått som prov. Red Seal Ale 1 röst, Acme California IPA 6 röster, Rogue Dead Guy Ale 1 röst och Left Hand Saw Tooth Ale 2 röster. Avery Fuller Brown Ale 2 röster, Titan IPA från Great Divide 6 röster och Avery Out of Bounds Stout 1 röst.
Ett stort tack till Taylan som blivit en stor och viktig del av vår förening.

12 akademiker träffades den 21 maj 2010 på Pitchers. Taylan, som tyvärr inte kunde medverka hade tagit hem ett stort antal specialare. Det som fram för allt föll på läppen var;
Titan IPA från Great Divide.
Odell IPA, med massor av grape i doft och smak.
Mikkeller Single Hop Nelson Sauvin IPA, som kom igång först efter halva glaset (Olle och Lasse modiga testare) och American Dream med skönt bett.
North Coast Brewings Old Rasputin Russian Imperial Stout (ja ni läste rätt!).
Alvinnes Batlhazar.
Och sist men långt ifrån minst, Oaked Arrogant Bastard Ale och Ruination IPA från Stone Brewery i Kalifornien. Klockrena 10-or.
I väntan på bussen till Borlänge gjorde jag ett kort besök på Bishop Arms. Mycket folk och 3 gästfat, Oppigårds Single Hop Ale och InWit (en riktigt somrig witbier), samt Örebro Bitter.  

Den 2 juni 2010, vid den månatliga onsdagprovningen, träffades 7 ölakademiker( som mot slutet kom att bli 8) för att testa 5 sorters av varierande kvalité. Provningsgänget denna gång bestod av Taylan, Ulf Wickman - en välkommen nybörjare!, allas vår Lars L, Björne Karlsson - en till nästan nybörjare, Sven- Erik - en veteran, Leif  samt undertecknad, Edmund. Mot slutet dök även Johan upp.
De fem ölen som provades var:
1. Lupulus, Pale Ale, 4,7%, Beere Here, Danmark
2. West Coast, IPA, 7,3%, Green Flash Brewing Company, USA
3. Dobbel IPA, 8%, Nögne, Norge
4. Mikkeller1000 IBU, Dubbel IPA, 9,6%, Danmark
5.Old Ruffian, 10,2%, Barley Wine Style, Great Divide, USA
Utgången av provningen blev onekligen intressant då resultatet blev "splittrat", vilket det i och för sig ofta blir. De sk. nybörjarna gav efter några provningar uttryck för att det  varför mycket smaker. Ett uttryck som användes var bl.a. "Ölen är för komplexa för mig".
Efter mycket dividerande kom provningen ändå fram till följande resultat: 

Taylan Edmund Ulf Lars Björne Sven-Erik Leif Johan 1.Mikkeller Mikkeller West Coast Mikkeller West Coast Old Ruffian Old Ruffian West Coast 2. Old Ruffian Old Ruffian Övriga, utom en kom på andra plats West Coast Old Ruffian Mikkeller Mikkeller Lupulus 3. Nögne West Coast   West Coast Nögne Nögne West Coast Great Divide 4. West Coast Nögne   Nögne Mikkeller West Coast Nögne Mikkeller 5. Lupulus Lupulus Lupulus Lupulus Lupulus Lupulus Lupulus Nögne

Som synes blev Mikkeller och Great D. segrare och gapet dem emellan var litet. Sven-Erik och Leif t.ex. ville ha dem på delad första plats. Johan stack ut med att sätta Lupulus högt. Intressant var att West Coast föll båda nybörjarna (och Johan) på läppen!
Några större kulinariska uttryck hördes inte under kvällen men Lupuls ansågs av några vara god men ”i sällskapet blek”. Andra gav den betyget ”vattning”.  Smaken är som baken som sagt! Annars ansåg många att marginalerna mellan Mikkeler, Great Divide och West Coast vara små. Det fanns ”ett själsligt sällskap” mellan dessa tre. Sammanfattningsvis kan nog dessa tre beskrivas som ”friska, fruktiga med en viss syrlighet mot grape och med stor beska” - med andra ord - gott!
Efter provningen bjöd allas vår mentor Taylan på ett smakprov på ett smakprov på Thomas Creek, South Carolina, USA. 6 olika sorter från bryggeriet fanns och de befanns alla – utom en – vara ganska ”tunna”. Pump House Ale, Appalachian Amber Ale, Deep Water Dobbel Bock,  River Falls Red Ale Classic Five IPA var de som inte föll många i smaken - medan den sista - Upp the Creek Extreme IPA (12%) ansågs av flera vara ”i klass med de bästa i kvällens tidigare provning”, som någon uttryckte det.
// Edmund

8 juni 2010 satt vi 14 stycken förväntansfulla i före detta kolkällaren på Elsborgs slott i Falun. Vi skulle i en så kallad utslagsprovning kåra den bästa IPAn av 15 handplockade. Provningsledare var Lars Lind.

Vi använde ett för dagen nyframtaget provningsprotokoll.
Ölen provades tre åt gången, där varje omgång gav en personlig favorit som gick vidare till nästa omgång.
Provningen genomfördes i följande ordning;
Dragets Kanal Dubbel IPA från Nynäshamns Ångbryggeri.
Mohawks Extra India Pale Ale från Sigtuna Brygghus.
Midtfyns Double IPA från Midtfyns Bryghus.
Chouffe Houblon Dobbelen IPA Tripel från Brasserie d'Achouffe.
Fresh Hop Pale Ale från Great Divide Brewing Company.
Amarillo Spring från Oppigårds Bryggeri.
Centennial IPA från Founders Brewing Company.
Anniversary Imperial IPA från Anders Valley Brewing Company.
Simcoe Single Hop IPA från Mikkeler.
Hercules Double IPA från Great Divide Brewing Company.
Yellow Snow IPA från Rouge.
AleSmith IPA från AleSmith Brewing Company.
Bashah Black Double Belgian IPA från Stone och BrewDog.
DuganA IPA från Avery Brewing Company.
Den sistnämnda DuganA från Avery, fick flest som vinnare av hela utslagsprovningen.
Andra som också lite överraskande klarade sej bra var Mohawk Extra IPA och Midtfyns DIPA som uppskattades storligen av den kvinnliga delen av gänget.
Till slut ytterligare några bevingade uttryck från den långa, men mycket trevliga kvällen;
"P-O belgar inte i sej längre".
"Blå Chimay ansågs då som något katten släpat ut".
"Dom är single hoplösa".
Historierna handlade om Bill & Hilary Clintons bensinmack, samt gäddmamman och vobblern.

Onsdagsträffen den 7 juli 2010 på Pitchers började med de fantastiska räksmörgåsarna och till detta Sigtuna ESB (som man inte får tala om), samt Nøgne Ø Red Horizon (jäst på Sake-jäst till 17%) och Mikkeller 1000 IBU.
När vi hade blivit en grupp på 5 så böt vi bord och radade upp 15 glas. I dessa hälldes ;
1.      Crooked Tree IPA från Dark Horse Brewery i Michigan.
2.      Mikkeller Drikkeriget GIPA (German India Pale Ale), även känd I påskas under namnet Hoppy Easter!
3.      2XIPA från Southern Tier Brewing Company I New York.
4.      2 Turtle Doves från The Bruery i Kalifornien. En Belgian strong dark ale med kokos och pekanöt.
5.      AleSmith Horny Devil. En Belgian strong pale ale.
I detta läge började turisterna som dykt upp titta intresserat på oss. Ett par (Martin og Kirsten fra Köbenhavn) blev så intresserade att vi bjöd in dom att sitta med. 10 glas till plockades fram på det nu långa bordet. Martin och Kirsten hade blivit mycket ölintresserade de senaste åren i takt med att de danska mikrobryggerierna skjutit fart. De bodde granne med Jacobsen bryggeri i Köpenhamn. Men hade aldrig smakat några av de öl vi lekte med.
Avsmakningen tog tid och även diskussionerna. Vid flera tillfällen blängde fotbollspubliken på oss och tyckte att vi var högljudda!
Mycket citrus i dofter och smak. Men även örter, surströmming och barnblöjor. Vid finalen visade det sej att samtliga öl hade fått första placeringar av någon runt bordet.

Ölprovningen den 1 september 2010 torde kunna beskrivas som en milstolpe i Dala Ölakademis historia.
Närvarande var: P-O, Zeke, Leif med fru, Bengt, Taylan, Lind, Olle och Edmund (hoppas att jag inte missat någon?)
Fem ölsorter provades och alla var av högklassig karaktär. Tre glas ställdes fram och en vinnare skulle utses. Dessutom fick alla ett fjärde glas -en mindre kupa. Något regelrätt protokoll fördes inte men sporadiska noteringar gjordes av undertecknad. De fem ölen var. Traquaire Jacobite, Mikkeller Struise 9%, Ale Smith (Horny Devil) 11%, Southern Tire (chokladöl) 11% och Older Viscosity 12% (Porter Brewing company USA).
Jacobiten erkänt god och känd för de flesta men slogs ut av antingen Mikkeller eller Ale Smith (många "intressanta kommentarer sades om "The Horny Devil"). Ale Smith var syrlig frisk och hade en tydlig smak av koriander. Mikkeller var spännande och gillar man honung och vaxkakor är detta en favorit! De samlade kommentaren om dessa två öl var "Horny Honey Bites".
Southern Tier var en chokladöl som (tror jag) ingen annan tidigare mött. Doften var enorm - en blandning av choklad och kaffe - och smaken en sensation. Någon fylligare chokladöl får man nog leta länge efter. De kommentarer som hördes var: Underbar! Sagolik doft! Fantastisk! Bästa chokladöl jag druckit! Någon kom, av någon underlig anledning, in på skumbanan och menade att detta var så långt ifrån skumbanan man kunde komma varpå någon replikerade att det visst var skumbanan - men doppad i exklusiv belgisk choklad!
Older Viscosity doftade rödvin (enligt min mening) och fick namnet motorolja på grund av att etiketten visade en gammal lastbil som tappades på olja! En fyllig, fruktig och smakrik öl som lagrats på whiskyfat.
Bengt bl.a. höll fast vid sin Ale Smith medan bl.a. Edmund, Olle och Lind (tror jag) höll på Older Viscosity. I detta läge var det svårt att få någon klar bild av vilken öl som vann pga att alla var så hänförda över de fantastiska ölen.
I detta läge presenterades en sjätte öl och det var nu som den mindre kupan skull användas - Sink The Bismark, IPA for the dedicated. (Brew Dog Company) 41 %!!! Alla fick smaka dryga 3 cl av denna tungt doftande ale. En enormt fyllig och smakrik ale med smak av aprikos och övermogen frukt. Vilken jävla märklig upplevelse! En fulländad upplevelse! En frukt(-ansvärd) smakupplevelse! löd de kommentarer man kunde uppfatta. I detta läge var de flesta medlemmar mycket upprymda.
En av medlemmarna sammanfattade kvällens provning med orden: Detta var en provning utöver utöver den religiösa!
Ett stort tack måste riktas till Taylan som - än en gång - gett oss möjligheten att prova öl i absolut världsklass. Tänk er bara det att Sink the Bismark ska säljas för 100kr/cl.
// Edmund

Ölprovningen onsdag en 6 oktober 2010 startade oroväckande då endast två medlemmar fanns på plats kl. 18.00. 19.00 var dock ytterligare 5 medlemmar närvarande och dessa ädla öldrickare var: Olle, Lasse B., P-O, Leif N., Lasse L., Zeke och Edmund.
De tre första ölen som provades var:
1. Liefmans Cuve Brut. (6%). En körsbärs-/hallondoftande öl. Lite sprudlande och frisk.
2. Mikkeller Nelson Sauvignon. ((9%). Fyllig, frisk. Enligt Mikkellers hemsida en öl som efter jäsning “has been three months in Austrian white wine casks. Very dry, very vinous and very delicious”.
3. Old Viscosity . (10%). En nygammal bekant. Choklad, tung, stor beska! Kallas av bryggarna vid bryggeriet för ”The Big Black Nasty”.
Kommentarerna denna gång kring ölen var knapphändiga och kom istället i stor utsträckning att handla om hur Olle blandade två öl och tyckte att ”Det var en säregen öl”?? I fortsättningen måste vi andra se till att ”mota Olle i grind”. Ja, på den vägen var det. I vilket fall utföll Mikkeller Sauvignon som segrare i denna omgång av fyra provare. Några kommentarer var: Tre väldigt goda men olika ölsorter, svåra att jämföra. Liefmans var faktiskt god! Mikkeller hade stor beska och fruktighet, men beskrevs av någon som ”kass”.
Nästa omgång innehöll:
4. Mikkeller Big Worse Barley Wine. (12%). Söt och fyllig. Mörk.
5. Behemot (Three Floyds). (?%)
6. Mikkeller Beer Geek Brunch Highland Edititon (10,9%).
Behemot uppfattades som tunn av några. Beer Geek beskrevs som ”Når inte riktigt fram men ok”. ”Kvällens sämsta”. Ingen av dessa tre stod dock sammanlagt emot Mikkeller Nelson Sauvignon. Slutresultatet blev:
1. Mikkeller Nelson Sauvignon – Zeke, Lasse B., P-O och Edmund.
2. Old Viscosity - Olle
3. Liefmans – Leif.
// Edmund

Månadsmötet den 3 november 2010 blev riktigt stojigt, med en rejält tilltagen provning. 13 stycken öl-intresserade samlades på Pitchers, som dagen till ära hade en inomhus-fontän.
Det hela startade med en lätt förprovning av 10 blandade varuprover.
1. Flying Dogs Nanny State på 0,5% knockade församlingen med sin fantastiska humledoft. Lite tunn naturligtvis, men stor smak.
2. Samuel Adams Winter Lager gjorde ingen gladare.
3. Anchor Christmas Ale drog dock upp alla mungipor. Fantastisk julöl i år igen.
4. St: Eriks Pilsner, kanon sådan.
5. St: Eriks IPA, nej vilken besvikelse!
6. St: Eriks Pale Ale, bättre än IPAn, men lite tunn beska.
7. Liefman Glühkriek, serverades vid 70 grader, ölglögg med härlig doft och spetz.
8. Stille Nacht från De Dolle Brouwers, höjde provartempen rejält. Jättesöt beska. En 9-10:a.
9. N'Ice Chouffe, satt bra, som jäst julost.
10. St. Peters Winter Ale, hade tvär beska och var svårfångad.
Sedan började själva provningen.
1. Boon Framboise, hallon-galor-doft, med bärsötma.
2. West Coast IPA, hade tunn doft, smetig beska och kändes lite trött.
3. Mikkeller Big Bad Worse Barle Wine, härlig hasselnötsdoft, kristalliserad sirap, men lite artificiell.
4. Nøgne Ø #100, deras hundrade ölsort! Träig doft, med kraftig nougat-smak.
5. Great Divide Old Ruffian Barley Wine, med det nya begreppet "slamdoft", honungsmild men med en grym beska.
6. Mikkeller 1000 IBU, nötdoft och en tung beska, som inte är lätt att bli av med.
7. Mikkeller Black Tie Imperial Stout, tung choklad.
8. Svaneke Stout Bornholm, sötrussin-doft, men saknade beska.
9. Bryghuset Double Brown Ale, med honungsdoft och liten tunn beska.
En härlig kväll, när vi fick höra om Lars Bromans röda Ford Mustang -66 och den mytiska skridskolistan.
Den nyanlände medlemmen Lars-Erik Håkansson fick en rivstart i föreningen och kommentaren från Lasse Lind blev - "Jag tycker du är tapper!".
Vi fick även en redogörelse över de fantastiska öl som är på ingång till Pitchers.
RESULTAT

14 stycken var på akademins månadsträff på Pitchers i Falun den 1 december 2010.
2 nya medlemmar, Gunnar Albinsson och Mats Ericsson dök upp efter att tipsats av Taylan. Nu är vi 70 stycken enligt rullorna!
Taylan berättade att han i slutet på veckan hoppas att ha fått på 2 julöl på tapp. Nämligen höjdarna Anchors Christmas Ale och N’Ice Chouffe.
Lasse Lind höll i en liten utslags-ölprovning; 
1. Dugges IPA High Five. 
2. Green Flash Hop Head Red Ale. 
3. Nøgne Ø Red Horizon, (den valde jag och 6 av de 14 provarna som bäst av de första 3).
4. AleSmith Grand Cru.
5. AleSmith Decadence 2010 English Style Old Ale.
6. Southern Tier Crème Brûlée Imperial Milk Stout, (vilken efterrätt!). 
7. Hoppin Frog DORIS The Destroyer Double Imperial Stout, (CHOKLAD!). 
8. Harviestoun Ola Dubh 40, (lagrad i tunnor från Highland Park 40-årig whisky). 
De flesta satt till slut med Nøgne Ø Red Horizon som den bästa i denna fantastiska konkurrens. 
RESULTAT

Den 14 december 2010 bänkade sej 11 öl-akademiker till angenäm samvaro bland årets julöl i kolkällaren på Elsborgs slott.
Provningschef Sven-Erik plockade som förprovning fram en Ystad Julöl från 2000 och årgångarna 2004, 2005 och 2006 av Jämtlands julöl.
Om man letar reda på Ystads julöl för tio år sedan i akademins provningslista genom åren, så kan man se att den inte var någon höjdare direkt och upplevdes som sur. Eftersom en färsköl av denna typ inte skall gå att lagra, var det med spänning vi stoppade näsan i glasen. Det doftar jästa bär och smaken var fortfarande syrlig. Men inte dålig. Numera vana vid diverse spontanjästa Belgiska öl, svalde vi alltihop.
Jämtlands julöl 2004 hade en fantastiskt kraftfull doft, med mycket mandel. Smaken var däremot något platt och metallisk, men med ganska mycket sötma. Jämtlands 2005 hade även den en härlig doft. Smaken var torrare än 2004 och med mer beska. 2006 hade inte kompisarnas angenäma doft, men smaken var som en bra årgång av Jämtlands julöl. Det skulle senare visa sej att årets julöl från Jämtlands fick pisk av sina äldre släktingar.  
Själva provningen blev som vanligt en uppsluppen tillställning, med många glada kommentarer och skratt. En väl komponerad provning med stegrande svårighets och njutnings-grad resulterade i följande...
RESULTAT

2011